Hembygdsgården i Trehörna ägs av Svenska kyrkan. I själva fastigheten ingår kyrkan, Hembygdsgården, servicebyggnaden, muséet, brygghuset och Leonardsberg. Det direkta ansvaret för fastigheten har Folkungabygdens pastorat.

Inom ramen för pastoratets lokalförsörjningsplan ser man återkommande över pastoratets behov av fastigheter. På ett möte i kyrkorådet ifrågasattes behovet av och kostnaderna för hembygdsgården i Trehörna. Då företrädare för pastoratet träffade Trehörna sockenråd i oktober diskuterades en eventuell försäljning. En tanke lyftes även att en hembygdsförening skulle kunna bildas som tog över Hembygdsgården. På förslag av sockenrådet bjöds allmänheten in till ett möte om frågan i kyrkan den 7 januari.

Dagen innan mötet hade all verksamhet i församlingen ställts in på grund av eländigt väder. När det var dags för mötet hade snöandet och regnet upphört men det var så glashalt att till och med de som bodde nära kyrkan tog bilen för säkerhets skull. Väl inne i den uppvärmda kyrkan slog sig de närmare 40 personerna ned i de främre bänkraderna. Pastoratet företräddes av kyrkoherde Maria Åkerström, kyrkorådets ordförande Mattias Ståhlberg och kyrkogårdschef Stefan Ståhlgren. Bland de församlade i bänkarna fanns också församlingsherde Lars Hillås. Maria började mötet med en kort andaktsstund varefter pastoratets företrädare redogjorde för bakgrunden till tankarna om försäljning.

2021 antog kyrkofullmäktige en lokalförsörjningsplan för Folkungabygdens pastorats 32 kyrkor och 24 församlingshem. I planen nämns att lokalerna skall användas regelbundet och att på sikt max 25 % av budgeten skall gå till fastigheter mot idag ca 30 %. 50 % av budgeten går till personalkostnader. Underhållet har eftersatts i många år vilket lett till en omfattande underhållsskuld som måste minskas. Kostnaderna för pastoratet ökar snabbare än intäkterna. Man vill få ner kostnaderna och pastoratets ledning har försökt belysa konsekvenserna av olika handlingsalternativ – för ekonomin, för fastigheterna och för den kyrkliga verksamheten. Det är här tankarna om försäljning av Hembygdsgården kommer in.

Argumenten som framfördes var att underhållsbehovet är stort och det behövs en del renoveringar. Vid försäljning behövs en avstyckning av fastigheten göras, då kyrkan och servicebyggnaden skall vara kvar i kyrkans ägo. Alternativa lokaler till Hembygdsgården finns. Kyrkan kan användas mer och man kan hyra in sig i Lusthuset. Vidare finns inte så mycket församlingsverksamhet i Trehörna.

Då man redogjort för sina förslag och tankar föreslog Maria Åkerström att Trehörnaborna skulle diskutera två frågor under tio minuter: Vilken betydelse har Hembygdsgården för bygden? Kan man tänka sig att bilda en hembygdsförening och ta över Hembygdsgården? De församlade ställde inte upp på detta upplägg utan ifrågasatte istället varför inga andra alternativ än Trehörna Hembygdsgård diskuterats. Man ville också ha reda på mer om de ekonomiska argument som låg bakom förslaget.

Kyrkogårdschef Stefan Ståhlgren försökte redogöra för ekonomin och kostnaderna för just hembygdsgården. Men ju mer han förklarade desto svårare blev det att förstå. Från att ha talat om årliga kostnader på 100 000 kr, kom han in på elkostnader på mellan 30-50 00 kr per år. Det gavs ingen klarhet i fördelningen av kostnaderna mellan servicebyggnaden som alltid är uppvärmd och hembygdsgården som är uppvärmd vid ett fåtal tillfällen per år. Vidare bekostas en del av kostnaden för servicebyggnaden av begravningsavgifterna som alla betalar. Hans klargöranden gav ingen klarhet. Information om ekonomin ifrågasattes av många. Det framkom att inget underhåll gjorts på 25 år. Thomas Allard påtalade det inte är vackert att lämpa över en stor underhållsskuld på en eventuell köpare. Kalle Bäck nämnde att det kan finnas andra fastigheter som kan säljas och det kan finnas fondmedel som eventuellt kan användas.

Då vi kom in på betydelsen av Hembygdsgården för Trehörnaborna tog Sture Brolin upp hur kyrkan och Hembygdsgården används idag. Kyrkan används till dop, vigsel och begravningar samt gudstjänster som vanligtvis lockar 7-8 besökare. Då kyrkan har fler besökare är det oftast något annat som drar; Lucia genom byalaget, Kalle Bäcks föreläsning på midsommardagen, Trehörnadagens helgmålsbön, samverkan med Trehörna manskör och sommarmusik. Hembygdsgården används vid kvinnokvällar, av kyrkokören, till gudstjänster och sockenråd, av församlingens scoutverksamhet och till byalagets midsommarfirande. Eftersom svag församlingsverksamhet användes som ett argument för försäljningen ställde Sture frågan om vad kyrkan gjort för att förstärka verksamheten och locka fler till gudstjänsterna och vad man gjort för att få mer verksamhet i hembygdsgården. Han kände inte till att de gjort någonting alls. Han sa att vilken annan förening som helst, vid så få besökande, hade frågat sig: Vad gör vi för fel? Vad ska vi göra för att ändra på det? `

Frågan om att bilda en hembygdsförening kom upp igen. Kalle Bäck betonade då att byalaget har en verksamhet som motsvarar det en del hembygdsföreningar har. Intresset för att bilda en hembygdsförening för att ta över Hembygdsgården var obefintligt bland besökarna.

Under kvällens gång hade det visat sig att det inte fanns några egentliga besparingar för kyrkan att göra på att sälja Hembygdsgården. Däremot fanns en stor underhållsskuld som man helst ville slippa ta tag i. Underhållsskulden i kombination med den låga kyrkliga verksamheten i Trehörna och att en annan samlingslokal finns i bygden verkar vara skälet till att man vill sälja.

Som slutord på diskussionen riktade Sture Brolin en direkt uppmaning till kyrkan. Sträva efter att vara en levande kraft i bygden. Tänk framåt för större engagemang, för mer och förnyad verksamhet. Många slags mötesplatser behövs. Kyrkan behöver möta människor där människor är – finnas med i olika sammanhang och ta initiativ. Kyrkan, Leonardsberg från 1856, Hembygdsgården sedan 1951, muséet vars byggnad är från Trehörnas första prästgård och bykstugan är en helhet och utgör Trehörnas hjärta eller om man så vill Trehörnas själ. Sture frågade: Vill kyrkan förstöra detta?

På Thomas Allards fråga om vad de tar med sig från mötet i Trehörna svarade kyrkorådets ordförande Mattias Ståhlberg att främst är det Trehörnabornas starka engagemang och den stora betydelsen hembygdsgården och hela miljön har. De tar med detta till kyrkorådet som kommer att hantera frågan vidare. De lovar också att återkoppla till Trehörna. Även om tankarna, åsikterna och orden gick åt olika håll under kvällen så uppskattades att pastoratets företrädare genomförde detta allmänna möte.

Sture Brolin